Snart närmar sej påsken, för min del firas inte påsk, Jag avskyr alla dessa sk röda dagar. Dom väcker bara gamla otrevliga minnen till liv.

Bråk, fylla, fest.

Tänk om vissa föräldrar kunde inse vilken skada dom gjort som enbart tänkte på sej själv,

För mej är mina barn de mest värdefulla jag har å jag kommer göra allt som står i min makt för att ge dem en bardom som dom kan minnas med glädje.

Själv ha jag valt att bryta med den förälder som gjorde min barndom till nåt jag inte vill minnas, Nu finns där visserligen många minnesluckor där jag inte kommer ihåg så mycket under vissa perioder men jag antar att det inte är nåt som man vill komma ihåg.

Vissa människor ska helt enkelt inte ha barn å man önskar att dom hade vett att inse det själva.

Hade jag blivit fosterhemsplacerad som barn hade jag kanske sluppit alla dessa jävla hjärnspöken som nu snurrar runt i huvudet tidvis.

Visst man ska leva nu å inte älta det som varit men när hjärnspökena kopplar greppet så är det lättare sagt än gjort.